<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>ទំព័រ​មេ &#187; នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន</title>
	<atom:link href="http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://khmer.radioaustralia.net.au</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Mon, 13 Feb 2012 11:21:41 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
<xhtml:meta xmlns:xhtml="http://www.w3.org/1999/xhtml" name="robots" content="noindex" />
		<item>
		<title>​មតិ​មិត្ត​អ្នក​​ស្ដាប់​​លើ​ប្រធាន​​បទ​ស្ដី​អំពី​​ទិវា​វិទ្យុ​​ពិភព​លោក​</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=58047</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=58047#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 13 Feb 2012 06:58:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Chhieng Yuth</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[ទិវា]]></category>
		<category><![CDATA[ប្រយោជន៍]]></category>
		<category><![CDATA[វិទ្យុ]]></category>
		<category><![CDATA[សារៈសំខាន់]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=58047</guid>
		<description><![CDATA[នៅ​ថ្ងៃ​នេះ​ប្រិយមិត្ត​អ្នក​ស្ដាប់​របស់​វិទ្យុ​អូស្រ្តាលី​បាន​ចូល​រួម​យ៉ាង​ផុស​ផុល​ក្នុង​ការ​សម្ដែង​មតិ​យោបល់​ផ្ទាល់​ខ្លួន​ជុំវិញ​ការ​រំលឹក​ទិវា​វិទ្យុ​ពិភពលោក​។]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=58047/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ដំណាំក្រូចពោធិសាត់</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=57753</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=57753#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 06 Feb 2012 02:43:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[ការដាំដុះ]]></category>
		<category><![CDATA[ក្រសួងកសិកម្ម​រុក្ខា​ប្រមាញ់ និង​នេសាទ​កម្ពុជា]]></category>
		<category><![CDATA[ខេត្តបាត់ដំបង]]></category>
		<category><![CDATA[ដំណាំក្រូចពោធិសាត់]]></category>
		<category><![CDATA[ប្រជាជនកម្ពុជា]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=57753</guid>
		<description><![CDATA[ក្រូច​ពោធិសាត់​ជាដំណាំ​យក​ផ្លែ​មួយ​ប្រភេទ​ ដែល​ប្រជា​ជន​កម្ពុជា​និយម​ចូល​ចិត្ត​ បរិភោគ​ផ្លែ​ស្រស់។​ ក្រូច​ជា​ប្រភេទ​រុក្ខជាតិ​ម្យ៉ាង​​ដែល​ទាមទា​អាកាស ​ធាតុទឹក ដី ដែល​សមស្រប​ គឺៈ ដីស្រទាប់​ទី​មួយ​ធូរជ្រៅ​ ច្រោះទឹក​ល្អ​ជា​ដីមាន​ជីជាតិ​គ្រប់គ្រាន់។​​ 

]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=57753/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>សាលាទីផ្សារកសិករលើបន្លែ​ខាត់ណាដើម​</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=57427</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=57427#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 30 Jan 2012 01:01:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[ការប្រមូលផល]]></category>
		<category><![CDATA[តាកែវ]]></category>
		<category><![CDATA[ទីផ្សារ]]></category>
		<category><![CDATA[បន្លែខាត់ណា]]></category>
		<category><![CDATA[មន្ទីរកសិកម្ម]]></category>
		<category><![CDATA[វិធានការ]]></category>
		<category><![CDATA[សត្វល្អិតចង្រៃ]]></category>
		<category><![CDATA[ហង់ ​ហឿង]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=57427</guid>
		<description><![CDATA[បន្លែ​ជា​អាហារ ​ដែល​ពិភពលោក​កំពុង​តែ​យក​ចិត្ត​ទុក​ដាក់​យ៉ាង​ខ្លាំង ពីព្រោះ​អត្រា​នៃ​ការ​ប្រើ​​ប្រាស់​មានការកើន​ឡើង​ជា​លំដាប់​។​ 

ផ្ទុយទៅវិញ​លទ្ធផល​សម្រាប់​ផ្គត់ផ្គង់​ពី​មួយ​ឆ្នាំ​ទៅ​មួយឆ្នាំ​បាន​ជួប​នូវ​បញ្ហា​ជាច្រើន​ ជាពិសេស​ក្រោយ​ពេល​ប្រមូល​ផល ​ដោយសារ​កត្តា​ជាច្រើន​ ដែលធ្វើ​ឲ្យ​មាន​ការ​បាត់បង់​ទាំង​បរិមាណ និង​គុណភាព មានដូច​ជា​​អាកាសធាតុ ​សត្វល្អិត​ចង្រៃ និងជំងឺ​ផ្សេងៗ​រួម​ទាំង វិធានការ​គ្រប់​គ្រង​មុន​និង​ក្រោយការ​ប្រមូល​ផល​ផង​ដែរ។

]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=57427/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>សុវត្ថិ​ភាព​ក្នុង​ការ​ប្រើ​ថ្នាំ​កសិកម្ម​</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=57164</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=57164#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 23 Jan 2012 01:39:20 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[កសិកម្ម​]]></category>
		<category><![CDATA[កសិករខ្មែរ]]></category>
		<category><![CDATA[ក្រសួងកសិកម្ម]]></category>
		<category><![CDATA[ថ្នាំកសិកម្ម]]></category>
		<category><![CDATA[សត្វល្អិត]]></category>
		<category><![CDATA[ហ៊ាន ​វណ្ណ ហន]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=57164</guid>
		<description><![CDATA[មាន​​កសិករ​ខ្មែរ​ជាច្រើន​ ជាពិសេស​អ្នក​ប្រកប​របរ​ដាំបន្លែ​ និង​ដំណាំ​ ផ្សេងៗ​ សម្រាប់​ លក់​ក៏​ដូច​ជា​ អ្នកធ្វើស្រែនិយមប្រើថ្នាំកសិកម្ម ដែលទិញមកពីផ្សារ។កសិករ​មួយ​ចំនួនធំ​ ចាត់ទុក​ថ្នាំកសិកម្ម​ជាដំណោះ​ស្រាយ ​មួយយ៉ាងលឿន​ទាន់ចិត្ត​ ក្នុងការ​ការ​ពារដំណាំ។​ មាន​កសិករ​ខ្លះយល់​ថាថ្នាំពុល​ជាថ្នាំ ​ដែលជួយ​អោយដំណាំ​ លូតលាស់​បានល្អ។​ 

]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=57164/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ប្រព័ន្ធ​កសិកម្ម​​ចម្រុះ​ជា​លក្ខណៈ​គ្រួសារ​</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56881</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56881#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 16 Jan 2012 01:42:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[កសិកម្ម​]]></category>
		<category><![CDATA[កសិកម្ម​ពហុចម្រុះ]]></category>
		<category><![CDATA[ឃួន វិចិត្រ]]></category>
		<category><![CDATA[ប្រព័ន្ធកសិកម្មចម្រុះ]]></category>
		<category><![CDATA[ព្រៃវែង]]></category>
		<category><![CDATA[រោងចក្រដេរសម្លៀកបំពាក់]]></category>
		<category><![CDATA[សេដាក]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=56881</guid>
		<description><![CDATA[ប្រព័ន្ធកសិកម្ម​ចម្រុះជាលក្ខណៈគ្រួសារ​ ​ជាគំនិតផ្តួច​ផ្តើម​​និងផ្សព្ចផ្សាយដោយក្រសួងកសិកម្ម រុក្ខា ប្រមាញ់ និង​នេសាទ​កម្ពុជា ត្រូវ​បាន​អនុវត្តដោយលោក ឃួន​ វិចិត្រ ​ នៅភូមិមានជ័យ​​ស្រុកព្រៃវែង​ ខេត្ត​ព្រៃវែង។ លោក​​ ឃួន ​វិចិត្រ​បាន​​បញ្ចប់ការសិក្សា​ត្រឹម​តែ​ថ្នាក់​​ទី​១០​ប៉ុណ្ណោះ។ បន្ទាប់​មកលោក បាន​​ធ្វើការ​នៅ​រោង​ចក្រ​ដេរសម្លៀកបំពាក់​អស់រយៈ​ពេល​៤ឆ្នាំ។​

]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56881/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ការ​​ឆ្លើយ​សំនួរ​របស់​មិត្ត​អ្នក​ស្តាប់​ទាក់​ទង​នឹង​ការ​ធ្វើស្រែ​បាន​ទិន្ន​ផលច្រើន​</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56625</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56625#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 09 Jan 2012 02:51:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[កម្ពុជា]]></category>
		<category><![CDATA[កសិកម្ម​]]></category>
		<category><![CDATA[ការធ្វើស្រែ]]></category>
		<category><![CDATA[ប្រព័ន្ធធារាសាស្រ្ត]]></category>
		<category><![CDATA[មជ្ឈ​មណ្ឌល​សិក្សា​និង​អភិវឌ្ឍន៍​កសិកម្ម​ ម្ពុជា]]></category>
		<category><![CDATA[យ៉ង សាំងកុមារ]]></category>
		<category><![CDATA[រាជរដ្ឋាភិបាល]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=56625</guid>
		<description><![CDATA[នៅ​ប្រទេសកម្ពុជា កសិកម្ម​ ជា​វិស័យ​សំខាន់​​បំផុត ដែល​សម្រេច​បាន​ទិន្នផល​ប្រមាណ ៤០% នៃ​ទិន្នផល​ជាតិ​សរុប ក្នុង​រយៈពេល​កន្លង​មក​នេះ។កសិកម្ម​ជា​វិស័យ​សំខាន់​បំផុត​សម្រាប់​ប្រទេស​កម្ពុជា ដែល​មាន​ប្រជាជន​ប្រមាណ ៨០ ទៅ ៨៥% ជា​កសិករ។ ​​រាជ​រដ្ឋា​ភិបាល​ខិតខំ​ធ្វើ​ប្រព័ន្ធ​ធារា​សាស្ត្រ​ដើម្បី​ផ្គត់ផ្គង់​ទឹក​ឱ្យ​គ្រប់គ្រាន់​ដល់​ដំណាំ​កសិកម្ម​ ដោយ​ផ្ដោត​សំខាន់​លើ​ដំណាំ​ស្រូវ។

]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56625/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>កត្តាពន្លឿនការអភិវឌ្ឍ​វិស័យកសិកម្ម​កម្ពុជា</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56327</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56327#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 02 Jan 2012 02:15:25 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[​ ​សេវាកម្ម​]]></category>
		<category><![CDATA[កម្ពុជា]]></category>
		<category><![CDATA[កសិកម្ម​]]></category>
		<category><![CDATA[​មជ្ឈ​មណ្ឌល​សិក្សា និង​អភិវឌ្ឍន៍​កសិកម្ម]]></category>
		<category><![CDATA[យ៉ង ​ សាំង ​កុមារ]]></category>
		<category><![CDATA[វាយនភណ្ឌ]]></category>
		<category><![CDATA[វិស័យកសិកម្ម]]></category>
		<category><![CDATA[​វិស័យទេសចរណ៍]]></category>
		<category><![CDATA[ឧស្សាហកម្ម]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=56327</guid>
		<description><![CDATA[វិស័យ​កសិកម្ម​​ ​ជាវិស័យ​សំខាន់​មួយ​ក្នុង​ចំណោម​វិស័យ​សំខាន់ៗ​ដទៃ​ទៀត​នៅ​​កម្ពុជា ​មាន​​ដូច​ជា​វិស័យ ​វាយនភណ្ឌ ​វិស័យ​ទេសចរណ៍ ​និង ​សេវាកម្ម​ ជា​​ដើម។

]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56327/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>វិធី​ចិញ្ចឹម​ជន្លេន​ក្រហម​​សម្រាប់​ចំណី​មាន់​</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56069</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56069#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 26 Dec 2011 02:09:06 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[ក្រហម]]></category>
		<category><![CDATA[ខៀវ​បូរិន]]></category>
		<category><![CDATA[​ចិញ្ចឹម​មាន់]]></category>
		<category><![CDATA[ជន្លេន]]></category>
		<category><![CDATA[ជន្លេនក្រហម]]></category>
		<category><![CDATA[មាន់]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=56069</guid>
		<description><![CDATA[ជន្លេន​​ជា​​ធនធាន​សំខាន់​មួយ​ប្រភេទ​សម្រាប់​ប្រជាកសិករ ព្រោះ​ជន្លេន​អាច​យក​ធ្វើ​ជា​ចំណី​បាន​យ៉ាង​ល្អ​សម្រាប់ការ​ចិញ្ចឹម​សត្វ ដូច​ជា​មាន់ ទា ត្រី ​ជាដើម។​
]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=56069/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>វិធី​សាស្រ្ត​ចិញ្ចឹម​កង្កែប​</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=55756</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=55756#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 19 Dec 2011 01:20:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[ចិញ្ចឹមកង្កែប]]></category>
		<category><![CDATA[រាជ ​ឆាន]]></category>
		<category><![CDATA[វិធី​សាស្រ្ត​ចិញ្ចឹម​កង្កែប​]]></category>
		<category><![CDATA[វិស័យជលផល]]></category>
		<category><![CDATA[សន្តិសុខស្បៀង]]></category>
		<category><![CDATA[សេដ្ឋកិច្ច]]></category>
		<category><![CDATA[ស្វាយរៀង]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=55756</guid>
		<description><![CDATA[វិស័យ​ជលផល​រួម​ចំណែក​យ៉ាង​សំខាន់ក្នុង​ការ​លើក​កម្ពស់​កម្រិត​ជីវភាព​រស់​នៅ​របស់​ប្រជា​ពល​រដ្ឋ​នៅ​ជនបទ​ និងរួម​ចំណែក​ដល់​សេដ្ឋកិច្ច​ជាតិ ​និ​ង​សន្តិសុខស្បៀង​។ ​មច្ឆជាតិ​ មាន​ដូចជា​កង្កែប ​បង្កង ​ត្រី ​ជាដើម​ផ្តល់នូវ​ជាតិ​ប្រូតេអ៊ីន​ខ្ពស់​​សម្រាប់​​តម្រូវ​ការ​របស់​​មនុស្ស​លោក។
]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=55756/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ការ​កាត់​បន្ថយ​ការ​បាត់​បង់​ស្រូវ​អង្ករ​ ក្រោយ​ពេល​ច្រូត​កាត់</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=55469</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=55469#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 12 Dec 2011 01:29:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[CARDI]]></category>
		<category><![CDATA[IRRI]]></category>
		<category><![CDATA[កម្ពុជា]]></category>
		<category><![CDATA[ការច្រូតកាត់]]></category>
		<category><![CDATA[ការបាត់បង់]]></category>
		<category><![CDATA[ក្រសួងកសិកម្ម]]></category>
		<category><![CDATA[រុក្ខា​ប្រមាញ់ ​និងនេសាទ​]]></category>
		<category><![CDATA[ស្រូវ​អង្ករ​]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=55469</guid>
		<description><![CDATA[ដោយ​ខ្វះ​ចំណេះដឹង​និង​ពុំសូវ​ប្រុង​ប្រយ័ត្ន​ក្នុង​ការ​ប្រមូល ​និង​គ្រប់គ្រង​ធ្វើ​ឲ្យ​កសិករ​កម្ពុជា​ ភាគ ច្រើន​ជួប​ប្រទះនូវ​ការ​បាត់បង់​ផល ស្រូវ ទាំង​បរិមាណ និងគុណ​ភាព​។​ ក្រសួង​កសិកម្ម​ រុក្ខា​ប្រមាញ់ ​និងនេសាទ​ និង​ វិទ្យាស្ថាន​ស្រាវជ្រាវ​​​និង​​អភិវឌ្ឍន៍​កសិកម្ម​កម្ពុជា (CARDI)​បាន​រក​ឃើញ​ថា​​ចាប់ពី​ច្រូតកាត់​រហូត​ដល់កិន​ជា​អង្ករ​មាន​ការ​បាត់បង់​​បរិមាណ​ស្រូវ​ប្រមាណជា ១២%​។​

]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=55469/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>បច្ទេកទេសមុននិង​ក្រោយពេល​ប្រមូល​ផល​​បន្លែប៉េងប៉ោះ</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=55144</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=55144#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 05 Dec 2011 02:39:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[ការ​ខូច​ខាត]]></category>
		<category><![CDATA[ការប្រមូលផល]]></category>
		<category><![CDATA[ខេត្តតាកែវ]]></category>
		<category><![CDATA[ទិន្នផល]]></category>
		<category><![CDATA[ប៉េងប៉ោះ]]></category>
		<category><![CDATA[មន្ទីរកសិកម្ម]]></category>
		<category><![CDATA[សោ ​សា​រឿង]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=55144</guid>
		<description><![CDATA[​បន្លែជា​​ប្រភេទចំណីអាហារ​ដែល​ពិភពលោក ​កំពុងតែយកចិត្តទុកដាក់យ៉ាង​​ខ្លាំង ​ ពីព្រោះអត្រានៃ​ការប្រើប្រាស់ ​មានការកើនឡើង​ជា​​លំដាប់។
]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=55144/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>​​បច្ចេកទេសដាំប៉េងប៉ោះ​បាន​​ទិន្នផលច្រើន</title>
		<link>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=54851</link>
		<comments>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=54851#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 28 Nov 2011 03:47:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lim Seng So</dc:creator>
				<category><![CDATA[នាទីអភិវឌ្ឍន៍ជនបទ និងបរិស្ថាន]]></category>
		<category><![CDATA[កសិករ]]></category>
		<category><![CDATA[ដាំដុះ]]></category>
		<category><![CDATA[ទិន្នផលខ្ពស់]]></category>
		<category><![CDATA[បច្ចេកទេស]]></category>
		<category><![CDATA[បន្លែ]]></category>
		<category><![CDATA[ប៉េងប៉ោះ]]></category>
		<category><![CDATA[សៅ ស៊ុន លី]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://khmer.radioaustralia.net.au/?p=54851</guid>
		<description><![CDATA[ប៉េងប៉ោះ​គឺ​ជាប្រភេទ​ដំណាំ​បន្លែ​យ៉ាងសាមញ្ញ​ដែល​ប្រជា​ពលរដ្ឋ​គ្រប់គ្នា​តែងតែ​បរិភោគ​​ជា​បន្លែក្នុង​ជីវភាព​ប្រចាំ​ថ្ងៃ។ដំណាំ​ប៉េងប៉ោះ​ប្រជា​ជន​និយម​ចូលចិត្ត​ដាំគ្រប់​រដូវ ពីព្រោះវា​មានភាព​ងាយ​ស្រួលក្នុង​​ការដាំដុះ ​ព្រមទាំង​ងាយ​ស្រួល​​ក្នុងការលក់​​នៅលើទីផ្សារ។

]]></description>
		<wfw:commentRss>http://khmer.radioaustralia.net.au/archives/agriculture/?p=54851/feed</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

